tisdag 20 februari 2018

Netflix: Mina tips

Under lovet kom min förkylning tillbaka med full kraft och den har även hållit mig hemma idag. Som ni säkert förstår har detta inte varit särskilt roligt, men det har faktiskt fört med sig något positivt: jag har  haft tid och samvete till att se på massor av serier och film. Jag är just nu vid stadiet där jag i princip ser en säsong av någonting om dagen: härligt, modernt! Nu till saken: efter mina många timmar framför denna streamingtjänst har jag lyckats gräva fram både fantastiskt dåliga och otroligt bra grejer, det vore bara själviskt att hålla allting för sig själv, så här kommer några tips!

1.



Damnation var en av de serier jag såg mest nyligen, den är ganska ny så det finns bara en säsong hittills, men jag tror och hoppas att vi kan vänta oss fler. När jag entusiastiskt försökte rekommendera serien till Ellen och Emelie blev gensvaret inte som jag hoppats, och kanske var det inte så konstigt när jag svamlande lade fram att serien handlar om "en badass präst, en snygg cowboy och en bonde-strejk"? Till mitt försvar är det ganska svårt att beskriva denna serie utan avslöja för mycket om den, men kort skulle jag sammanfatta den såhär:

I en småstad (i Iowa, USA) vid namn Holden, pågår en strejk eftersom att bönderna vill bli mer rättvist behandlade och få mer betalt för sina varor. Till deras undsättning kommer en präst, som vi tidigt inser inte till fullo är den han utger sig för att vara, och som med hjälp av sin fru tycks vilja sprida någon form av kommunistiskt budskap till lokalbefolkningen. För att bryta strejken anställs under ovanliga omständigheter en cowboy, som även han är något av en märklig filur, som endast tycks vilja visa sitt yttersta av många lager. Förutom konflikten mellan dessa huvudkaraktärer pågår en maktkamp då det är valsäsong i staden, och då mörka krafter i form av en rasistisk anarkistgrupp (ni vet, den sorten som tar på sig tygsäckar över huvudet och hänger sina meningsmotståndare) börjar klättra i maktkedjan. Kanske låter detta i vissas öron tråkigt och ”gjort”, men jag kan försäkra er om att det är en riktigt bra serie, den bästa jag sett på ett bra tag!

Genre: Crime/ Drama/ Western

2.

Den här serien (Minhunter) började jag titta på förrgår och jag avslutade den följande morgon. Jag kan inte säga att det var den absolut bästa jag sett, då jag inte skulle vilja påstå att den hela tiden höll samma mått, men den var riktigt bra och jag rekommenderar den stark. Även denna serie är relativt ny och det finns endast en säsong, fast jag är ganska säker på att det kommer att komma fler.

Mindhunter är en kriminalserie som utspelar sig under 70-talet i USA. Den handlar om ett team bestående av två agenter inom FBI, en kvinna med stor kunskap inom psykologi, och deras gemensamma projekt. Projektet är, som jag förstått det, att komma på och ge stöd för profilering, det vill säga att kunna se mönster i människors handlingar och knyta dessa till brott. Det är med unika, och absolut inte oklanderliga, metoder som testerna, bestående av intervjuer med kända seriemördare (ett begrepp som också myntas i serien), genomförs. Anledningen till att intervjuerna hålls är att försöka förstå vad som driven en seriemördare: Hur känns det att begå brotten? Vad motiverar handlingarna? Vid sidan av studierna löses även fall, ofta med hjälp av det de kommit fram till i sitt parallella arbete med just studien.

Förutom att serien är spännande och ytterst intressant är den även verklighetsbaserad. Jag visste först inte detta och blev lite förvånad över hur kreativa manusförfattarna varit med att komma på de groteska brott som beskrivs (i detalj), detta gjorde mig lite fundersam så jag googlade en av mördarna från serien. Det visade sig att alla mördare som intervjuas i serien lever eller levt på riktigt, att huvudkaraktärerna ska föreställa verkliga personer, och att serien helt enkelt är en mycket verklighetstrogen återgivelse av hur allt gick till, på riktigt. Enligt en artikel jag läste är det mördarna säger i intervjuerna i princip direkt hämtat från de verkliga arkiven, hur galet är inte det?

Genre: Crime/ Drama/ Thriller

3.







Den här serien, The End of the F***ing World, är lite mer av det lättsamma slaget, trots det är den inte en klassisk komediserie. Den handlar om ett ungt par som inte alls verkar tycka om sin tillvaro, eller varandra för den delen, och de bestämmer sig för att rymma hemifrån tillsammans. På vägen stöter de på problem vilket leder dem in i en nedåtgående spiral av kriminell aktivitet och allt som hör till.

Vad jag tycker om med serien är känslan den ger en. Huvudkaraktärerna är fullständigt avtrubbade: de är obekväma, konstiga, ja, väldigt "egna" helt enkelt. Det är ofta just det som gör serien komisk, men också det som skiljer den från en klassisk sit-com eller liknande. Det är en mörk komedi.

Genre: Komedi/ Drama

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar