En droppe midnatt

Förra veckan läste jag ut boken En droppe midnatt, som just nu är en högaktuell och populär bok. Därför tänkte jag skriva en liten recension!

Handling

En droppe midnatt är en familjebiografi skriven av Jason "Timbuktu" Diakité. I boken får man följa Jason i realtid medan han utforskar sin släkts historia, på sin pappas sida. 

Ett stående tema i verket är etnicitet, hudfärg. Diakité berättar att han som ung hade stora komplex över, och mobbades för, sin mörka hy. Han menar även att han aldrig riktigt tyckte sig höra hemma bland varken vita eller svarta, då han var en blandning av båda. Han skriver bl.a. "Jag är svart, men färgen på min hud är brun", vilket säger ganska mycket om boken. Denna osäkerhet och frågor som "Vem är jag, egentligen?" och "Varför ser jag ut såhär?" verkar ha triggat intresset för att söka sig tillbaka i familjehistorien, där släktingarna bara några generationer tillbaka var slavar på bomullsfälten i den amerikanska södern.

Struktur

Man skulle kunna säga att boken består av tre delar: Författarens egen självbiografiska del, som sträcker sig från barnsben till nutid, föräldrarnas berättande delar som skildrar den nära släkthistorian och nutiden, samt delen då Diakité åker till den omtalade Södern för att se och upptäcka den, samt samtala med släktingar och för ämnet intressanta personer. De tre delarna vävs flitigt samman, och när ett nytt kapitel börjar kan man vänta sig något som skiljer sig från det förra.

Hela verket är skrivet ur första persons perspektiv och analyser av de situationer huvudkaraktären (författaren själv) hamnar i följer från pärm till pärm. Detta gör att historien känns väldigt genuin, inte som en polerad version av sanningen.

Recension

Jag tycker att En droppe midnatt var en bra bok, som jag absolut skulle rekommendera! För mig personligen träffade den mitt i prick då jag för det första är ett fan av författarens musik och tycker han verkar intressant, för det andra tycker det är intressant med denna typ av historia, och för det tredje älskar hip hop, vilket är något som präglar både boken och författarens liv.

Det enda negativa jag har att säga är att man kan se att författaren i grunden inte är en författare. Det förekommer en del talspråk osv, något som jag inte uppskattar, men som skulle kunna peka på att boken är modern och skriven av just en person i familjen som undersöks, inte en författare utan direkt koppling till historien (återigen: genuint). Enligt mig kan boken på sina stället även kännas lite spretig, vilket inte är jätteförvånande då alla delar ska få plats på drygt 309 sidor. Kanske hade det varit bättre att väva ihop den på ett annat sätt?

Till sist skulle jag vilja säga att En droppe midnatt kan fungera som en stark ögonöppnare för mörkhyades situation i västvärlden både nu och då. Den är väldigt informativ, så man kan absolut lära sig något nytt av att läsa den! Överlag tycker jag att det var en bra och intressant bok med många olika sidor och teman, vilket gjorde att den inte blev tråkig och utdragen. Jag tycker absolut att ni ska läsa den här boken! 

Puss! ♥

Jag vill hitta tillbaka till mitt bokmals-jag

När jag var liten var jag en riktig bokmal. Jag läste fort och mycket: minst 20 minuter varje kväll hade jag triumferande berättat för min kompis i årskurs två. Hon (som fortfarande är en av mina bästa vänner) påminner mig om det med jämna mellanrum. Jag var lite lill-gammal, det är jag nog fortfarande. 

Nu har jag precis läst ut Timbuktus bok En droppe midnatt. Det var samma bok som jag tänk underhålla mig med på bussen, istället för att frenetiskt scrolla upp och ner på Instagram, men nu är den slut. Det är dags att börja på något nytt! Frågan är bara om jag ska börja beta av listan med konstnärlig litteratur och klassiker som Gustav gav mig (jag fick så många tips att jag bad honom skriva ner dem), ta vid där jag ofrivilligt slutade i Fredrik Reinfeldts självbiografi, eller läsa något lättsamt och fiktivt, för att bryta av? Kanske hade det varit nyttigt för mig att rota fram mitt bibliotekskort, hoppas på att minnas den fyrsiffriga koden jag så många gånger fått byta pga min glömska, och ta mig ner till den stora byggnaden där kortet en gång gick varmt i takt med att jag tog mig igenom bok efter bok? Troligtvis, men min förkärlek för hundöron och min förakt mot onödiga promenader håller mig borta.

Idag ska jag ägna mig åt faktalitteratur: kemiboken och texter om medeltiden står på schemat. Jag känner mig förövrigt mycket bättre än igår. Kanske för att jag fick sova i natt? Kanske för att jag lät mig vara hemma igår? Oavsett är det otroligt skönt, och på torsdag, då jag förövrigt kommer få öppna det första paketet i årets paket-kalender, kommer jag vara tillbaka i skolan och förgylla den med min närvaro igen. Yes.

Här är jag nu, i pyjamasbyxor och Dead by April-merch, med hår som blivit vågigt av att flätas direkt efter duschen. På bilden finns också klistermärken, Snapchat har gjort en av mina gamla önskningar om att kunna dekorera mina kort som Foki till verklighet! Jag är lite sentimental idag tror jag. Haha! 

Nu blir det plugg-paus och jag ska laga mat och se ett avsnitt av The Crown. Jag har hittills sett tre och har inte bestämt mig för vad jag tycker än: om den är trist eller intressant.

Puss! ♥

Sjuk

Ska jag vara hemma idag? Har jag råd att missa två lektioner? Mer än så hann jag inte fundera innan jag förlorade mig själv i ett okontrollerbart förkylningskaos och bestämde mig för att nej, idag skulle jag ingenstans.

Dagen har varit lång. Jag gick upp i vanlig tid, 06.45, efter en sömnlös natt. Förmiddagen spenderade jag med Tilde och Peter som log och skrattade på Nyhetsmorgon, där samma nyhetsinslag visades gång på gång tills klockan slog tio och Malou tog över. Då bytte jag till Netflix. Som ni hör har det varit en klassisk förkylningsdag: slapp men med stress i bakhuvudet. Jag har fått gjort lite, men hoppas på att kunna få undan mer när jag piggnar till lite. Nu blir det juice och läsning i soffan! 

Puss! ♥

Work, pizza och mina två ögonstenar!

Idag har jag jobbat och pluggat. Jag vaknade med ett ryck klockan 07.15 imorse, i tron om att det var måndag och att vi (jag och Benjamin) försovit oss. Jag lyckades efter försäkring om att det inte var fallet somna om för att några timmar senare vakna, lite mer harmonisk i sinnet. Efter frukosten åkte jag till jobbet. Där fick ångan från mjölkskummaren och diskmaskinen kurera min sträva hals i fyra timmar, innan det var dags att dra sig hemåt igen. Väl hemma skrev jag klart och skickade in två texter: en essä om skräck i litteraturen och ett spanskt kärleksbrev. Medan jag, relativt trumpen över att det tog så lång tid att komma på en bra rubrik till essän, kollade igenom mitt instagramflöde, drack jag en stor kopp te. Snart ska jag ta mig en till.

Igår var jag relativt pigg och alert, åtminstone på dagen. Det var inte förrän nu på eftermiddagen jag kände att förkylningen var tillbaka. Den klarade väl sig inte utan mig längre, helt enkelt? Jag kan inte klandra den, jag är ju oemotståndlig.

Vad har mer hänt i helgen? Lite smått och gott! Jag vet inte om jag nämnde det men i fredags kväll hälsade familjen på farmor och åt pizza. Vi blandade "vanlig" pizza med en mer exklusiv variant från en lokal restaurang. På den av de speciella pizzorna som jag tyckte var godast fanns bl.a. bacon, äpple, ruccola och tryffel, en intressant smakkombination. Jag tyckte den var jättegod, fräsch, men jag föredrar fortfarande en klassisk kebabpizza!

Pizzan jag beskrev

Igår efter att jag myst lite hemma, kom Emelie hit. Vi kollade på en dokumentär om sömnparalys på Netflix (jag minns inte namnet, men den var dålig så det är irrelevant) och spelade lite ps4. Lite senare kom Benjamin också och då åt vi glass och lite så! Mysigt!

Puss! ♥

Hälsningar från läsfåtöljen

Det har varit en lugn lördag hemma hos mig idag. Jag gick upp och åt frukost framför nyhetsmorgon, sedan skrev jag lite på min essä och en spanskatext jag behövde få undan, medan familjen adventspyntade fönstren med julstjärnor till tonerna från samma Peter Jöback-skiva, som vanligt den här tiden på året. Under eftermiddagen har jag suttit hopkrupen i en fåtölj med en kopp varm O'boy och En droppe midnatt, som jag börjat läsa lite smått på mina bussresor fram och tillbaka till skolan. Nu är jag halvvägs igenom den och vet inte om jag vill bli klar. Den är väldigt bra hittills.

Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på ikväll, oavsett hur det blir känns det bra att bara kunna vara hemma, ledig och ta det lugnt. Att få göra, eller inte göra, planer. Det kanske slutar med att jag kryper ner i soffan framför en Disney-film från barndomen eller sätter mig och ritar ackompanjerad av soulmusiken som ljudit ur min förstärkare de senaste tre timmarna. Vi får se helt enkelt!

Puss! ♥

Var är min rabatterade taco?

Black Friday. Den dag på året då man mest önskar sig en lag mot att gå långsamt i stan. Det finns så många människor som verkar njuta av att gå i ens väg, samt bygga murar bestående av kroppshyddor runt busshållplatserna. Detta är människor jag föraktar, i synnerhet när jag har bråttom.

Melina

Den här veckan har varit ganska bra, och efter den sista lektionen idag, då jag mest satt och lyssnade på den harmoniska pianomusik läraren satt på, fick jag helg. Egentligen ville jag kika lite i affärer idag när det var så mycket rea överallt, men efter insikten att så många andra fått samma idé, ångrade jag mig. Jag tänkte inte trängas i milslånga köer med svettluktande, armbågande personer, bara för att köpa något med 30% rabatt.

Istället för på specialerbjudanden, lade jag mina pengar på fredagsfika, som idag blev fredagsmat. Jag, Elias, Melina, Corrynna och Elias drog till Taco bar och åt. Det var som vanligt väldigt gott och jag blev mättare än jag borde, dvs helt. Anledningen till att jag ville spara lite plats i magen var att jag nu ska med familjen till farmor och äta. Oh well, god mat går alltid ner så det blir nog inte för jobbigt att hantera mitt problem! ;)

Puss! ♥

Fluffigt värre!

Hej på er! Som ni säkert minns var jag i helgen, för snart en vecka sedan (tillsammans med Benjamin och familjen) och hälsade på tre fluffbollar till hundar hos farfar. Jag tog självklart massor av bilder och har nu äntligen haft tid att sätta mig ner och fixa ett par. Åh, som jag längtat efter mitt älskade foto-fixande det senaste! Här kommer några av de jag gjort i ordning hittills och jag måste säga att det var svårt att fullfölja uppdraget utan att dö den sk. söthetsdöden!

Puss! ♥

En riktig kulturkväll

Veckan bara rullar på! Måndagen var bra, tisdagen var bra och onsdagen var också bra! Igår åkte jag sömndrucken till skolan och trodde att dagen skulle bli hemsk, men icke! Kemi-labben var helt okej och när den var slut åkte jag, Emma och Linnea och åt hamburgare och doughnuts (eller ja, de gjorde det, jag tycker inte om just den sortens degklumpar med topping) i stan. 

Efter skolan åkte jag till Joel, och såg det cinematiska mästerverket Bee Movie. Skämt åsido: den var underhållande när jag var liten, men ännu mer underhållande (och märklig) nu! Efter ungefär en timme hos Joel begav jag mig ut i mörkret, mot en konsthall jag absolut inte kunde hitta till. Som tur var kunde mina kära vänner rädda mig! Anledningen till att jag en tisdagskväll valde att åka just dit var att Gustav och Edvin skulle köra några låtar där. Dessutom hade Edvin en film som visas på den utställning som hade premiär kvällen till ära. Det var kul att komma dit och titta, inte bara för att mina kompisar var en del av det hela, utan även för att utställningen och uppträdandena fokuserade på ung talang. Det var unga som sjung, rappade och spelade, och det var unga som skrivit poesi och gjort filmer. Det är bra att ge dem ett forum där de kan visa upp sin konst tycker jag! 

På kvällen tog vi följe hem allihopa och när jag väl nådde min ytterdörr var jag riktigt trött. 

Jag lade mig tidigt och vaknade upp till en bra dag idag! 

Puss! ♥

Förlorad bland söta hundar och dvd-fodral

Det känns knappt som veckan har börjat. Matten gick snabbt och lätt idag och på kemin hade vi ett (icke betygsgrundande) test och fick sluta tidigt. Redan vid ett lämnade jag skolan i sällskap av Linnea, som pga att vi slutade så tidigt fick hålla mig sällskap i stan en stund. Jag skulle nämligen träffa Gustav och Edvin där vid två. 

Vi underhöll oss minsann i stan under den där timmen, jag och Linnea, och vips var de ynka 60 minuterna förbi! Efter ögonshoppande av bl.a. julklappar och framtida födelsedagspresenter till nära och kära, skiljdes vi åt och jag drog till Espressohouse för att träffa Gustav och Edvin. Det blev en kaffe och en croissant med pålägg för min del och till det ett stycke konversation. 

Det var kul att ses, så när vi var klara på cafét följde jag (istället för att ta tag i mig själv och åka hem till min ofärdiga essä) med dem till en filmaffär där vi kikade lite på allt möjligt. Det var nice och betydligt mycket trevligare än promenaden tillbaka till busshållplatsen, i novemberregnet. 

När jag väl kom hem pluggade jag lite halvhjärtat, eller snarare helhjärtat med ett stort motstånd i form av trötthet. Efter det åt jag kvällsmat med familjen och för att avsluta kvällen förlorade jag mig i söta valpbilder från besöket hos farfar. Datorn är upprustad med både foto- och filmredigeringsprogram nu, så jag ska fixa dem snart och sedan ska jag ta upp ett gammalt projekt som försvann när min dator kraschade. Spännande!

Puss! ♥

Valp-besök

Det har varit en bra helg. Jag har inte behövt plugga så mycket, för en gångs skull. I lördags kväll var jag på filmkväll hos John med killarna och vi tittade på lite olika filmer, när vi kommit en bit in i den tredje, Bronson, höll jag på att somna. Då begav jag mig hemåt, efter en mycket trevlig kväll! När jag kom hem somnade jag nästan direkt, men fick försöka hålla mig uppe i väntan på Benjamin. Han skulle nämligen med familjen till farfar dagen efter, dvs igår, söndag.

Besöket var lyckat. Vi kom dit, åt en jättegod fisksoppa med räkor i och pratade lite. Sedan hälsade vi på min fasters nya hundvalp för första gången, han var otroligt söt, det var svårt att slita sig! Lite senare åt vi efterrätt: en slags kladdkaka med kokos på, och myste lite mer med hundarna. Man får ju passa på! 

Nu ska jag till skolan och därefter får vi se vad som händer. Jag kanske ska träffa några kompisar men det kan hända att mitt plugg (innan) tar för lång tid, så vi får se!

Puss! ♥

Jul jul, strålande tomtelatte

Det är nu den artonde november och som jag nämt tidigare längtar jag redan till julen. Jag längtar faktiskt så mycket att jag tagit på mig uppdraget att sakta med säkert beta av allt på Espressohouse's jul-meny. Jag är just nu två koppar smaksatt latte och en fancy lussebulle in i det [uppdraget]. Hittills har jag tyckt om allt men kaffet känns mer som en fika i sig än det livselixir jag annars betraktar det som.. 

Det har varit en lång vecka: prov, plugg och onsdagsbestyr, men nu är den äntligen slut, eller ja, helgen är här. Jag sitter just nu på bussen efter vad som börjar bli en traditionsenlig fredagsfika med Melina, Corrynna, Linnea och Elias (och Emma i tankarna, såklart). Det blev i vanlig ordning kaffe och dilemman, sådant man behöver för att fungera.

Nu i dagarna har jag mest kämpat på med det som krävt det, inget spännande direkt. Igår var jag med Benjamin och vi har fortfarande inte kollat in serien (The Crown) men vi ska nog träffas idag också så det kanske blir då. Först ska jag dock äta tacos framför Idol (I guess?) med familjen, för så svensk är jag! 

Puss! ♥

Sovmorgon!

Efter en helg full med stress och en dag med besvikelse och ångest fick jag äntligen slappna av. Jag kom hem och min hjärna var fullständigt, som jag brukar säga, friterad. Jag frös och kände mig nere, men framförallt var jag utmattad. Det tog en stund att ladda upp batterierna, men en stor kopp te med honung kan göra underverk!

Under den tidiga kvällen gick jag igenom familjens nyinköpta bok med Håkan Hellströms låtar (med ackord) från pärm till pärm. Jättebra bok med fina bilder! Sedan sjöng jag julsånger tills Benjamin kom, för ja, det är ju ändå november.. ;)

När Benjamin kom föreslog jag att vi skulle kolla på den nya Netflix-serien The Crown, som rekommenderades på youtube. Vi hade tyvärr otur med Netflix-anslutningen så det fick bli Vänner-Dvd istället! 

Vi gick och lade oss ganska tidigt igår, men jag var ändå svintrött när Benjamin vinkade hej då imorse. Själv hade jag sovmorgon eftersom vår labb är flyttad till imorgon, så det var inte förrän nu precis som jag gick på bussen mot skolan. Skönt! 

Puss! ♥