Hur kan man längta efter slutet på en ledig dag? Är jag galen? Min gissning är att detta påhitt helt och fullt beror på stress. Det är nu det börjar för den här gången: fem veckor av inlämningar, prov och redovisningar. Fem veckor av stress, press och sömnlöshet, men med 99 dagar kvar till sommarlov känner jag mig ändå motiverad.
Imorgon ska vi ha fysikprov så igår pluggade jag lite inför det i skolan efter jag slutat. Efter det åkte jag dock hem för min pluggfria kväll med Benjamin och semlor. Man måste ju passa på att fira dagar döpta efter bakelser, eller hur?
Efter en mysig kväll igår och att ha blivit ordentligt omstoppad imorse när Benjamin gick, vaknade jag. Jag gick upp tidigt men mer utvilad än jag varit den senaste veckan. Under dagen förberedde jag mig inför provet, men det blev också en del pauser för spontandans, kaffe och lite annat viktigt! När jag kände mig klar med det orkade jag inte ta mig an något annat, så jag hamnade i ett slags jobbigt läge, en kamp mellan ambition och ork, som så många gånger förut. Oh well, man måste få belönas med lite fritid någon gång ibland, t.ex. idag och imorgon efter provet då jag ska äta sushi och med Benjamin och ta det lugnt! Längtar!
Puss! ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar